Här följer en kort sammanfattning av några presentationer vid konferensen Persondataskydd – ännu en gång, Rättsläget i avvaktan på resultatet av EU:s reformarbete, 19 november 2013. Hela programmet finns här (pdf) och presentationer är publicerade här.
Cecilia Magnusson Sjöberg öppnade konferensen.
Staffan Wikell, SKL, presenterade EU:s reformarbete. Efter en kort genomgång av nuvarande lagstiftning diskuteras Kommissionen:s förslag. De grundläggande principerna i förslaget är samma som tidigare. Förslaget var resultatet av ett samarbetet mellan Kommissionen, näringslivet, forskare och medlemsstaterna som hade pågått under 2 år. Anledningen varför förslaget avser en förordning i stället för ett direktiv var den bestående fragmentering av regelverket som bygger på dataskyddsdirektivet från 1995. Med 91 artiklar har förslaget dubbel så många bestämmelse som dagens dataskyddsdirektiv.
När förslaget behandlades i LIBE utskottet (Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) las ursprungligen ca 3000 ändringsförslag fram. LIBE ville stärka individernas rättigheter, vilket ledde till många diskussioner både inom utskottet och i medierna. Den 21 oktober 2013 beslutade LIBE om sitt betänkande som innehåller 104 ändringar till KOM förslaget.
De viktigaste ändringar i förslaget gäller bl.a. den registrerades rättigheter genom att rätt till information ökas, dataportabilitet införs och rätt till radering utvidgas. Genom förordningen kommer både dataskyddsdirektivet och den svenska personuppgiftslagen upphöra att gälla. Förslaget innehåller en blandning av allmänna bestämmelser och detaljreglering. Delegerade akter infördes som ger Kommissionen rätt att lagstifta i viss mån. Dessa har kritiserats och i LIBE betänkandet minskas antalet från 26 till runt 7.
En annan nyhet i förslaget är den territoriella räckvidden; förordningen kommer även gälla för registeransvariga som inte är etablerade inom EU, men som erbjuder produkter eller tjänster som rikas till konsumenter inom EU.
Konferensen fortsatte med en paneldiskussion där Karl-Fredrik Björklund, Staffan Malmgren, Jane Reichel, Daniel Westman och Staffan Wikell diskuterade vad som är bäst respektive sämst med EU:s reformarbete.
Daniel Westman tyckte att fokus på frågorna om personlig integritet ökas pga förslaget vilket är en bra effekt som kan leda till större praktiskt genomslag av regelverket. En nackdel med förslaget är dock att den innebär en one-size-fits-all lösning; dataskydd ses som en rättighet i sig inte som en instrument vilket påverkar effektiviteten i lagstiftningen negativt. Lagstiftning borde i stället tar sikte på vissa beteenden och omfattar en blandning av allmänna bestämmelser och specifika regleringar för vissa verksamheter, t.ex. registerlagar för privata aktörers verksamheter.
Jane Reichel såg som fördel med förslaget en större enhetlighet inom EU och större harmonisering vilket leder till bättre rörlighet. En nackdel är dock den starka myndighetsstruktur som föreslås genom utökade kompetenser och möjligheter för dataskyddsmyndigheter. Tillsammans med en ny mekanism för enhetlighet (consistency mechanism) där frågor kan ställas till Kommissionen hur regelverket ska tolkas, blir perspektivet mycket snävt endast på dataskydd och ta inte hänsyn till andra relaterade områden. Detta leder till en annan typ av fragmentisering. På så sätt kan det talas om “administrative activism” i stället för “judicial activism”.
Karl-Fredrik Björklund ansåg det bästa med förslaget är harmonisering, en förstärkt roll av personuppgiftsombud som en slags internrevisor med ökade kompetenskrav. Dessa krav behöver inte vara juridiska eller tekniska, men något som visar att personuppgiftsombudet har förståelse för hanteringen av personuppgifterna i verksamheten. Det som är sämst med förslaget är mindre flexibilitet, t.ex. ingen möjlighet för missbruksprinciper som finns i dag enligt svensk lag.
Staffan Malmgren tyckte att det bästa med förslaget är att det tar hänsyn till den tekniska utvecklingen, bl.a. genom dataportabilitet och juridiska krav på det vilket betyder att datamodellerna måste anpassas och uppfyller en viss standard. Det som är sämst är osäkerheten kring undantagen speciellt med tanke på yttrandefriheten. I dag är regelverket väl utvecklat och speglar en balans som funnits mellan personlig integritet och yttrandefrihet. Hur förslaget påverkar denna balans är oklart i dags läget. Staffan förslår även en “agil lagstiftningsteknik” som tar hänsyn till beteenden som regleras just nu i förslaget kanske är föråldrade när förordningen väl antagits.
Staffan Wikell ansåg en utmaning med förslaget är att regelverket egentligen tar sikte på företag, även om de gäller också inom den offentliga sektorn. Yttranderiheten kommer finnas kvar, men oklart hur, eftersom den svenska personuppgiftslagen kommer upphöra att gälla försvinna, så en ny svensk lagstiftning behövs i detta avseende.
Efter panelen diskuterade lagstiftaren, forskare, Tillsynsmyndigheten, praktikern, journalisten och domaren vad som står högst på agendan.
Mats G. Hansson, Centre for Research ethics and Bioethics (CRB) framhävde vikten av identifikation och värdering av riskfaktorer, t.ex. genetisk risk, livsstil, miljö, socioekonomi, för preventiv förebyggande av sjukdomar. Medicinsk forskning har alltid byggt på frivillig riskexponering, men kräver användning av register, enkäter, osv. Statistik möjliggör att vissa idéer angående samband mellan orsaker och sjukdom prövas. Därför behövs sjukdomsspecifika register, populationsbaserade register och persondata i medicinska journaler. Utmaningen med dataskyddsreglering är att ändamålen inte alltid är specifierbara eftersom nya ändamål kan dyka upp i framtid forskning. Samtycke och förtroende är mycket viktiga för användning av registrerna. Ska dock i så fall ett nytt samtycke inhämtas varje gång forskningen leder till nya ändamål? Ju mer specifika ändamålsangivelse behövs enligt lag desto sämre nytta kan registren ha för forskningen. Med andra ord, möjligheterna försämras trots att integritetsskyddet är inte optimalt heller. Ett brett ändamål är inte nödvändigtvis lika med ett vagt ändamål.
Det behövs standarder för datasäkerhet, transparans och öppenhet för vilka syften och metoder forskningen bedrivs på.
Magnus Stenbeck, Karolinska Institutet, talade om registerforskning. Landskapet med register är komplicerad i dag; bortsett från hälsodataregistret från Socialstyrelsen, har SCB ca 40 nationella register och surveys. Utöver det finns i dag ca 12 andra statliga centrala register samt ca 100 nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. För att tydliggöra landskapet har en portal skapats, registerforskning.se, där etiska principler och regler samt resurser tillgängliggörs.
I samband med förslaget undrar Magnus hur Artikel 6.2 ska tolkas. Artikel 6.2 hänvisar till Artikel 83:
Personuppgifter ska få behandlas om detta är nödvändigt för historiska, statistiska eller vetenskapliga forskningsändamål med förbehåll för de villkor och skyddsåtgärder som avses i artikel 83.
Betyder det att Artikeln 6 inte behöver tillämpas inom forskning? Artikel 83 saknar dock en reglering av etikprövning, vilket Sverige föreslog som tillägg men som togs bort i slutgiltiga förslaget.
Utöver det saknas en motsvarighet till 9 § 2 st personuppgiftslag i LIBE förslaget, men finns i Ministerrådets förslag:
I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.
Samtidigt pågår en svensk utredning om Registerbaserad forskning med stärkt integritetsskydd som förväntas lämna sitt förslag under sommaren 2014.
Efter forskningen hade tillsysnsmyndigheten ordet. Kristina Svahn Starrsjö, Datainspektionens (DI) generaldirektör, presenterar det som står högst i agendan för DI. Enligtverksamhetsplanen för 2013 är det bl.a. BYOD (bring your own device), smarta elnät, kameraövervakning, molntjänster och e-förvaltning. DI:s beslut angående Salem kommun:s användning av Google Apps har överklagats och förhandlingarna pågår. En ny kamerövervakningslag har trätt i kraft och lett till nya uppgifter för DI (som har tagits över från JK).
Från perspektivet från näringslivet berättade Caroline Olstedt Carlström, Klarna och Forum för dataskydd, om utmaningarna som finns på tapeten just nu. Transparans är mycket viktigt från ett praktiskt perspektiv, det ska vara tydligt vad man gör med personuppgifter. Privacy by design utgör en extra utmaning, speciellt vid upphandlingar. Gallring och anonymisering är en ytterligare utmaning eftersom persondatahantering kan vara komplext, inte minst med tanke på loggar. En fråga i samband med gallring är också om man ska loggar när man gallrar.
Det är viktigt att finna lämpliga modellösningar. Juridiska lösningar ibland enklare än praktiska implementering, t.ex. följer alla anställda de interna reglerna. Caroline nämner Neelie Kroes tweet “Want to stop your house getting burgled? You need a lock, not a lawyer.” En spännande utveckling i samband med EU förslaget är LIBE kommitteen:s förslag på visualisering.
Per Furberg talade om myndigheters utmaningar just nu. En viktig punkt när det gäller dataskydd är infrastruktur: Hur ska en helt elektronisk värld sorteras in under reglerna för persondataskydd? När virtuella rum skapas, kan PUL tillämpas rakt av i dessa?
En viktig fråga är vart finns datat? Vem är personuppgiftsansvarig för vilket data? Per tar upp examplet med e-legitimationer och visar vart data kan finnas när någon använder en eID tjänst. Per ser behovet av ett “tredimensionellt persondataskydd”.
Henrik Jermsten påpekade vissa frågor från domarens perspektiv. Dataskyddsreglering är speciellt på så sätt att den gäller både för enskild och offentlig verksamhet; inte många andra rättsområden där det finns samma lagstiftning. Dataskyddsdirektivet från 1995 var en av de första direktiven som Sverige genomförde efter landet biträdde EU. Detta ledde till bl.a. att förarbetena är fattiga på exempel. Henrik nämner flera intressanta rättsfall, t.ex. HFD fallet där försäkringskassan var ansvarig för personuppgifter i sms-tjänsten som gäller sjukskrivningar, även om FK faktiskt inte hade tillgång till uppgifterna. Ett annat fall rörde Tingsrätten på gotland som la ut uppropslistor på sin webbplats. Syftet var insyn och information till allmännheten, men DI tyckte annorlunda. Beslutet av Kammarrätten är nu överklagad till HFD.
Om dataskyddsförordningen antas blir det mindre utrymme för svenska domstolar att tolka. Flera utredningar just nu handlar om dataskydd, t.ex. informationshanteringsutredningen som ska se över registerlagstiftnigen.
Dag Wiese Schartum avslutade dagen med ett både teoretiskt och praktiskt perspektiv. Dataskydd har olika problemområden.
Materiella problem utgörs av starka motstridiga intressen, dynamisk utveckling av teknik och samhället, ett globalt behov for normer och faktumet att integritet gäller alla delar av samhället.
De regulatoriska problem handlar om rollen de nationella parlamenten ska ha, om vi talar om rättsenhet eller “juridisk interoperabilitet”, abstrakta regler eller särregulering. Implementeringsproblemen visar på skillnaden mellan law in books vs law in action. Abstrakta regler är för jurister och experter, konkreta regler kan å andra sidan förstås av alla.
I enlighet med Charles Clark uttalande “the answer to the machine is in the machine” finns flera tekniska lösningarförslag: privacy by design (PbD) och privacy enchancing technologies (PET) borde vara integrerad i systemlösningar. Lagreglering räcker inte här, det krävs IKT verktyg för systemutveckling av PET (risikoutvärdering) och gemensamma IKT komponenter för PbD (samtycke, insyn).
Handhevingsproblemer omfattar bl.a. att manuell kontroll aldrigkan blir tillfredställande och att en effektiv automatiserad kontroll kräver rättslig regulering. Läringsproblemen innebär samtidigt att ställa frågan om persondataskyddslagstiftning har den önskade effekten. I detta sammanhang ska man fundera över vilka kriterierna är för success och hur kan de mätas?
Persondataskydd är en omfattande uppgift. Effektiv regulering är omöjlig utan
- mer konrete regler
- evaluering av aktiv förberedning av lagstiftning och implementering
- aktivt användning av IKT
Utvecklingen inom persondataskydd är väldigt högt på agendan just nu. I samarbete med mig har Advokatfirman Delphi nyligen lanserat en blogg om personlig integritet och den pågående lagstiftningsprocessen inom EU.
