Tweeting on the job. Tech helps control bad habits. Too much Tech?

Stream of consciousness post: regarding Twitter, technical controls, and … too much technology?

The U.S. State Department is encouraging Twitter diplomacy (in Farsi, too). In Sweden, a military directive encourages the Swedish armed forces to use Twitter while working. But if you’re a U.K. MP, be sure not to tweet in Parliament!

Addicted to your tweets? Have trouble resisting from texting while driving? Want help limiting credit card spending? Do you tend to creep over the speed limit when your music changes to a faster tempo? Some folks are turning to technical solutions to control impulses and bad habits. Or perhaps you’re concerned about the digital lifestyle’s affect on your kids? One mother’s solution – several weeks of living with no electricity, followed by a 6 month restriction on the use of electronic devices.

Krönika: Den tredje statsmakten 2.0?

Att sociala medier kan spela en viktig och tung roll vad gäller ett lands nu- och framtid vet vi redan, ex. Egypten. Men även andra statsmakter kan fås att vackla till. I Katrineholm har en debatt ang. sociala medier, offentlighet och framförallt makt rasat. Det började när en lokal journalist via e-post ställde ett par frågor till kommunchefen om hur denne använde sociala medier på arbetstid.

Den underliggande vinklingen, att kommunchefen ev. använde dessa lite väl flitigt, till vilken nytta, och kostnad i form av arbetstid var knappast maskerad. Kommunchefen ”kontrade” oväntat genom att via Facebook lägga ut ett par av frågorna med uppmaningen till allmänheten att ”hjälpa till” eller “kommentera”. Fråga uppkomdå ”hur man verkligen kunde göra på detta viset” vilket besvarades ungefär med ”offentlighetsprincipen och inkomna handlingar” vilket motbesvardes i sin tur med pressens rätt att få ”veta före allmänheten”. Allteftersom debatten fortskred så tillkom det fler och fler aktörer. Debatten fördes därefter mer eller mindre i realtid mellan den lokala tidningen (via tidning, webb och sociala medier) och de sociala medierna i sig. Inte minst väcktes de senares intresse när de insåg att pressen, den ”statsmakt”, som är satt att bevaka bl.a. myndigheter samtidigt gjorde uttalanden som vissa tolkade som att man själv inte riktigt ansåg sig behöva bli granskad.

Till s.k. höjdpunkter kan nämnas att den lokala tidningen ansåg sig vilja ha ett slags första tjing på att få tolka s.k. rådata. Jämsides med detta kommunchefens uttalande att denne visst fritt kunde välja att publicera offentligt material.

Debatten väcker onekligen flera juridiska (rättsinformatiska) frågeställningar och andra tankar vilka landar vid en försiktig undran: Är de sociala medierna den nya tredje statsmakten, version 2.0?

Ett par slutsatser: Även den som är satt att bevaka måste tåla att låta sig bevakas. Och en kommuns tjänstemän ska kanske inte helt godtyckligt kunna välja ut vad de aktivt vill lägga ut på webben, det kanske ”bör finnas en policy för urval” (enligt Daniel Westman, Twitter, 2011-02-16).

Nedan lite lästips för den som vill sätta sig in mer i ämnet, ta del av debatten, bilda sin egen uppfattning m.m.:
- Twitter, sök på hashtags #kgate resp. #kkgate.
- Kommunchefens bloggposter med tidningens frågor  och sitt svar,
- Katrineholmskuriren, ledare 1:  och ledare 2,
- Katrineholms kommun – FAQ om sociala medier,
- ”Bloggvalpens svar till Katrineholmskuriren”,
- ”Granskaren måste också våga bli granskad”, Nya Åland,
- Studio ett, Sveriges radio, debatt mellan kommunchefen och chefsredaktören,
- Datainspektionens tillsynsärende – Katrineholms användning av sociala medier,
- Sveriges kommuner och landsting – Juridisk genomgång av sociala medier,
- E-delegationen om sociala medier.

Egypt recap

With the crisis in Egypt, there have been lots of technical, legal, and business discussions. As we all know, sometimes too much information is harder to navigate than too little. The Renesys blog and the ICANN blog give some technical and operational information. And the OECD’s estimate of that the shutdown cost Egypt $90 million may be a bit low, as noted by commentators in business and commerce (e.g., this Forbes blog and a FierceCIO editorial), who are speculating on how this incident may impact country risk calculations for businesses looking to outsource or otherwise achieve business goals via solutions that rely on the global information infrastructure. If you recommend other creditable analyses and opinions, please post them to the Comments section!

Wikileaks och mediernas ansvar

Generalsekreteraren i Advokatsamfundet, Anne Ramberg, skriver mycket intressant i ledarartikeln i senaste Advokaten (Nr 1 2011 Årgång 77) om Wikileaks och mediernas ansvar i publicering av uppgifterna.

Ramberg menar bl.a.:

Ansvaret för vad som publiceras är [...] inte källans. Det är den som överväger publicering som ytterst har att avgöra om intresset av offentliggörande är starkare än intresset av bevarad konfidentialitet. Det gäller givetvis även när Wikileaks lämnar information till nyhetsmedier.

Hon skriver vidare att:

Det är lätt att hålla med dem som hävdar att Wikileaks utgör ett hot mot den etablerade pressen och andra medier. Wikileaks tydliggör nämligen hur traditionella medier har svårt att klara sin granskningsuppgift i cybersamhället. Människor som arbetar för Wikileaks gör det ideellt. De verkar på en virtuell världsplattform utan tydliga gränser och med en spridningspotential via internet som är ofantlig. Medarbetarna är svåra att identifiera och därför svåra att påverka. Makthavarna saknar därmed de påverkansmedel mot mediesamhället som man normalt har, till exempel i form av informellt inflytande över medierna.

Ingen har lyckats beslå Wikileaks med felaktigheter i det man rapporterat. Tvärtom gör Wikileaks precis det som journalister ska göra. De avslöjar hur makten agerar och vilka prioriteringar som görs och vilka värderingar makthavare har. Det hjälper oss att förstå politiska sammanhang och därigenom också bedöma den politiska maktens utövande. Jag är övertygad om att den stora faran inte ligger i de eventuella avslöjanden med anknytning till Afghanistan, som initialt publicerades av Wikileaks, utan i de krafter som kan sättas i spel på grund av det hot mot makthavare som Wikileaks avslöjanden utgör. Vi har redan sett initiativ att begränsa kommunikationer på internet och att stänga webbsidor. Det är detta som utgör det största hotet mot det fria ordet och det öppna samhället. Inte eventuellt pressetiskt eller tryckfrihetsrättsligt felaktiga publiceringar.

Ramberg påpekar även staternas jakt efter källorna som inkluderade domstolsorder som tvingade Twitter att lämna ut personuppgifter för vissa konton. Hon menar att:

Det hade varit mer klädsamt om makthavarna hade ägnat mer kraft åt att sanktionera de brott som nu avslöjats än att jaga whistleblowers. Då skulle Wikileaks inte längre utgöra något hot varken mot den politiska makten eller mot traditionella medier. Då kommer avslöjandena i stället att fylla en viktig samhällsfunktion.

Wikileaks diskussionen innebär svåra avväganden mellan viktiga intressen och Rambergs bidrag är mycket värdeful i detta sammanhang.

Data retention law provisions declared unlawful in Cyprus

Last week the Cyprus Supreme court ruled (Greek only)  that some of the provisions of the Cyprus law on disclosure of telecommunications data are unlawful. According to the court these provisions breach the Cyprus Constitution and the resulting case-law.

For more information see the article in the  Cyprus mail of 03-02-2011

IPv6 … undecillions of addresses

The word of the day is “undecillion” — as in, IPv6 will provide 340 undecillion addresses. That’s 340,000,000,000,000,000,000,000,000,000,000,000,000. Last week ICANN sent the registries the last addresses under IPv4. Are you ready for IPv6? Test your connectivity here. And there’s an IPv6 test day set for 8 June, just in case some folks haven’t gotten the message yet.

Putting old government records into online archives

The archived terabytes of digital documents from recent U.S. presidents will have company in the efforts to digitize documents from presidents of yesteryear. While some of these electronic archives are only accessible from specific libraries, one initiative is putting important documents from President John F. Kennedy online. The past four years of work from the library have been launched, and if the library can continue to annually digitize 100,000 pages of documents per year (plus photographs and recordings), all the Kennedy records may be added to the archive … in about 100 years.

Government cyber security experts

A recent article has reported that the U.S. Secret Service is investigating several hacks into Nasdaq in 2010. Some folks may wonder why the Secret Service has the lead, and not the FBI. Well, the Secret Service does not just protect the President, visiting heads of state, and other important people. It has a second mission, that of protecting the U.S. financial infrastructure and payment systems. In fact, the original purpose for creating the Secret Service was to fight financial fraud (specifically, counterfeiting). Hence the Secret Service’s establishment within the Treasury Department of the U.S. government (rather than, say, the Department of Justice or Homeland Security). Note that the Cyber Storm III exercise last year was controlled from the Secret Service headquarters.

Living in D.C. from 2003-2010, I lent many a sympathetic ear to colleagues at DHS who were frustrated that DHS had not recruited and maintained a computer security staff nearly the size of the stable of cyber experts at the Secret Service. Perhaps some of these concerns helped prompt the new-DHS secretary to announce in 2009 a new 3-year initiative to hire 1,000 new cyber security experts. Does anyone have news on how that initiative is going? According to this article, the DHS Cybersecurity & Communications office trebled its staff in 2009 and was hoping to double it further in 2010. But it appears that a 2009-2010 DHS virtual cybersecurity job fair resulted in only 190 tentative offers (no info on the number of acceptances).

Other countries obviously may face similar problems in recruiting and sustaining a government cyber security force (especially when the private sector positions have higher salaries and generally have to deal with less day-to-day red tape). At the recent visit of Estonian delegates to Sweden, during a cyber security seminar at the Swedish National Defence College, there was brief mention of Estonia’s use of a sort of “cyber national guard” in addition to the standing government agencies (here’s a story with more detail). Not sure how that would work in a country the size of the U.S. … but for any Law & IT masters students out there, the “cyber national guard” concept, and related issues of “volunteer cyber forces,” may make for interesting thesis material!

Copyright © blawblaw
Nyheter om, från och kring institutet för rättsinformatik

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress